Ja, nu blir det ett inlägg som handlar, ungefär som vanligt, att jag ska gnälla på någonting. Är ni inte beredda att ägna några minuter att läsa då hänvisar jag till Blondinbella och hennes bimbobilder.

***

Är ni, till förhoppning, en tapper själ, så ber jag er att kika nedåt!

Det svenska språket används så klart flitigt, givetvis eftersom vi är svenskar, men det används på dom mest konstiga sätten ibland. Att man använder förkortningar och liknande på sms, msn och när man är stressad på Mirre, det förstår jag, och gör även själv.

(en bit på vägen, kämpa nu)

Det som dock stör mig något fruktansvärt är särskrivningar. Eller jag kanske ska skriva "sär skrivningar". Det finns inget som ser så korkat ut i en seriös text, som en särskrivning. Och då tycker jag att en text på en blogg ska tolkas som en seriös text.

(bra jobbat, halvvägs)

Ett exempel: "Jag och Stina ska hem till en kill kompis ..." Vad är "kill" för något i det svenska språket? Det ser väldigt fult ut och ger ett oseriöst intryck.

Något annat jag stör mig på är när folk inte kan börja en mening med stor bokstav. Det ger samma dåliga intryck...

(imponerande att du kommit hit)

För att gå tillbaka till särskrivningarnas tråkiga värld så är ju det här ett klockrent exempel: "Igår var jag till en sjuk sköterska".

Ska man tolka detta så var personen hos en sköterska som var sjuk, inte en sjuksköterska. Hänger ni med?

Jag vet att min gode vän Marcus "tja, ska vi hångla?" Tamminen inte heller gillar särskrivningar, han är en hårt arbetande språkpolis, på Facebook och Lunarstorm till exempel.

(grattis, du klarade av att komma igenom hela inlägget)

Mors

/Magister Luxan